I både vardagsliv och klassrumsliv så exponeras elever med och utan språkstörning för nya ord hela tiden. Ordförråd kan inte vara något som tränas en gång i veckan hos logopeden eller specialläraren, utan ett klassrumsbaserat helhetspersperspektiv är att föredra. Detta visade Throneburg och kollegor (2000), som jämförde “traditionell”, individuell behandling av ordförråd med en samarbetsmodell där lärare, speciallärare och logoped arbetade med ordförråd tillsammans både i klassrummet och enskilt med eleven.